Touching from a distance - en blogg om tankar och känslor.

Hej. Jag lever. Fint va? Bloggen har under sommaren och under höstens första månader lagts på is av diverse mer eller mindre förklarliga anledningar. Men. Nu är hon tillbaka. En fredagskväll i oktober tog hon modet till sig. Det här med att skriva har blivit en sådan prestigegrej för mig. Jag pluggar på informatörsprogrammet, och där inbillar sig alla att de kan skriva. Snacka om att stämningen blir pressad när man, som jag i förra veckan till exempel, blir totalsågad av lärare och opponentgrupp för en text. För språket. Man blir lite lång i ansiktet. Givetvis är inte denna lilla incident anledningen till att jag och bloggen har tagit en paus i vårt förhållande. Det bara blir så för mig ibland. Jag klottrar block och kvitton fulla av idéer. Men i nio fall av tio är det på kvittot det stannar. Tyvärr. Ska försöka ändra på det. Ett steg i taget.

Jag har i alla fall varit i USA, tagit körkort och färgat håret under min frånvaro från bloggosfärmolnet. USA var fantastiskt, som alltid. Körkortet finns idag nedstucket i min plånbok och jag vågar med nöd och näppe ge mig ut i trafiken ensam. Håret var rött. I cirka en vecka. Nu är det tillbaka till sitt gamla jag igen.









Ur sommarens arkiv. Colorado, Minnesota, New York. Splendid!