Touching from a distance - en blogg om tankar och känslor.

Men åh vad kul min kära syster ska ha det i Amerikat! Imorgon är nämligen dagen så jag måste vinka av finaste systern på flygplatsen. Får lite ont i magen av att tänka på att det kommer gå tio månader innan jag får reta henne igen. Men å andra sidan, jag for ju också iväg i hennes ålder, och vilket himla bra beslut det var då. Sjuttonåringar är ju allmänhet en aning förvirrade och faktiskt så växte man en hel massa år under det där enda året. Plus att man blir en hejare på engelska. Nej, Kerstin, det här kommer gå så himla bra!

Kram!

hur helt och håller urmysigt det kan vara att stå på en brygga i Dalarna och fiska med världens bästa person. Hur mycket myggor det faktiskt bor i norra Sverige och hur det faktiskt inte gör ett dugg när man har lösgodis, öl och filtar att värma sig med.


Jag fiskandes i Dalarna.

<3

/A

Den här veckan känns lite extra bra eftersom min kära Frida och hennes italienska vän Alessandro har slagit sig ner i Stockholm. Vi har umgåtts som bara den. I tisdags lagades det pasta på napoletanskat vis i den finfina lånelägenheten på Söder. I onsdags visade vi Gröna Lund för Alessandro och efter det dansade vi hela natten på Baba Sonic (vart hur som helst inga bilder från den dagen). Men igår kväll lånade vi Mirjam och hennes flytande bastu och kunde där med kalla även det för en fulländad kväll. Alessandro bara log efteråt. Han verkade nöjd.


Alessandro och Frida pastapysslar.

Hanna och David var också där.

Hallå där.

David :)



Tisdagen slutade på Bröderna Olsson. Trevligt.


Det blev onsdag och sedan torsdag och Camilla kom och ville basta.

Alessandro var bastupepp!

Camilla och Mirjam fightas med spindlarna.

Själv satt jag och picknickade under tiden.

och Frida tog plats på bryggan. Helfin kväll.

/Anna

Det är varmt. Mycket varmt. Igår mumsades det lunch på Mälarpaviljongen och idag har jag lovat systrarna mina att visa en hemlig second hand-butik på Hagagatan. Imorgon ska jag, David, Frida, hennes vän Alessandro och eventuellt någon mer till Gröna Lund och åka lite berg-och-dalbana och kanske äta en och annan glass. Det flyter på ganska fint skulle man kunna säga, och jag och min kamera stormtrivs i sommarhettan.

Jag ar blivit med bildknäppare. På riktigt! Jag var som ett barn på julafton när jag struttade ut ur Rosersbergs tobaksaffär med lådan i händerna tidigare idag. Den är helfin. Även om det självklart kommer ta en stund innan jag fattar galoppen.



Nu ska jag och min finfina vän Frida snart pysa in till den kungliga huvudstaden för klänningsinköp och allmän kvalitetstid :-)

Kram /A

Eller en klippa egentligen. Varberg, alltså, jag ska säga er att här är det fint! Igår hade Elin sitt tjugoettårskalas och jag var hemkt peppad efter ett par dagar av ren och skär rastlöshet. Det var super supermysigt för vi grillade på Elins lilla innegård och åt en hel massa potatiassallad och tömde tusen ölburkar. Det kändes onekligen väldigt somrigt. (Bilder från tillställningen kan jag inte erbjuda i skrivande stund eftersom jag var smart nog att lämna kamerasladden hemma. Återkommer med det.)

I morse, i ett aningen mindre peppat tillstånd följde Elin, Elias med kusin och Alex mig till Varberg kurort för lite spa i några dagar. Där befinner jag mig alltså nu. Mysigt. Vi åt lunchbuffé, fick oljemassage och pratade om segelbåtar vid havet. Sånt gör mig glad. Nu ska jag strutta ner till middagen. Adieu!

Jag blir så väldigt nedstämd när de där stunderna som man suttit på gråa kontor och filosoferat så djupt kring bara går upp i rök. Eller ännu värre förvandlas till någon slags obefogad rastlöshet. Jag menar ju såklart de lata sommardagarna. Jag hade en sådan idag. Men grejen var att trots en helbra bok och en regnfri himmel hade jag svårt att luta mig tillbaka och andas.

Fast när allt kommer omkring är nog min rastlöshet ganska så befogad i alla fall. Imorgon ska jag bjuda syster yster på Gröna Lund. Försenad födelsedagspresent.

och wien skulle vara hjärtat, eller Prag, eller också skulle det kunna vara Venedig. Jag hade så hemskt gärna vilja göra som alla duktiga bloggare (för uppenbarligen platsar jag inte i den kategorin) och uppdatera från varje dag på resan. Men med begränsad eller ingen internetåtkomst alls kändes det ganska svårt. Så dessa veckor blev en liten paus från bloggen.
Så. Nu är jag alltså tillbaka. Här kommer ett urval ur mina knäpp under resan;


glad Mirjam i Rom

buskarna attakerar

italienare och jag i Milano

Venedig


hejsan

tågstationssovande var grejen

vi kände att lunch i gräset passade sig första dagen i Kroatien

det var inget fel på Kroatien. Alls.

och vårt hostel var lika felfritt

och Mirjam var på himla bra humör på kvällen

och jag gick i hennes fotspår när natten blev dag

en dag tog vi båt ut till en utsiktsö

alla tråkiga saker glömdes liksom bort

Wiens kyla kom därför som en smärre chock

och så tänkte vi att det bästa vore nog att fika i stället

Prag var aningen varmare

och gruppbilder i hostelbaren är ju aldrig fel heller

sen dansades det till kanske sju på morgonen

efter det tågade vi vidare till Berlin

tittade på saker man ska ha sett

drack lite drinkar

åt lite falafel

och åkte hemåt.

Däremellan ölade vi med streetkonstnärer, fikade på underliga fik med hemliga konstgallerier i källaren, dansade mitt i gatan, sprang som galningar från äckliga kanadensare, och studsade mellan Wiens gömda innegårdar. Bland annat. Åh vilken supersuperfin resa! Allt cred till min eminenta reskamrat Mirjam!

Kram!
/Anna