åh så vemodigt

Imorgon är slutet på en era och början på en ny för mig. En ny era vars innehåll fortfarande är ganska blurrigt. Jag jobbar sista dagen på jobbet. Restaurangen alltså. Lite smått ansträngande har mina dagar där visserligen varit. Men alltså, vad jag kommer sakna mina fina kollegor. Jag kommer säkert gå och längta efter majskonserver och jobbiga diettanter om några veckor. Bara för att jag har bestämt mig för att gå vidare.
Blicka framåt är det man kan göra. Det man ska göra. Jag har köpt en blomma till de på jobbet i alla fall.


bild här

Kram/
Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0