Touching from a distance - en blogg om tankar och känslor.

Idag har jag skaffat mig en helt ny förebild. Den här förebilden har ingen dator, än mindre en blogg, klär sig inte i snygga kläder, har inget välbetalt och tillsynes givande arbete och ingen femrummare på Söder. Men. Hon är den starkaste och mest tillgivna person jag träffat. Någonsin. Sextionio år gammal, bor i Rosersberg och jobbar tre skift om dagen i en slitig resturang.

Jag frågade, men hur orkar du egentligen? Hon svarade bara att det är inte svårt att orka när man vet hur det känns att inte orka. För några år sedan blev hon dödsdömd av läkare som inte trodde på livet. Hon trodde på livet. Och nu jobbar hon mer än jag gör, och aldrig någonsin klagar hon.

"Livet är underbart" sa hon idag innan hon gick. Jag var stum. Och nu har jag mycket svårt att se någon annan ta titeln som stålkvinnan i mina ögon.


här

Kram
/Anna